High Five!

 
Idag gällde det... inte bara ett, utan TVÅ teoriprov på vägverket! 11:10 skrev jag CE provet, svarade på 60 frågor på 35 minuter (provtid 40 min) och 12:30 var det dags för YKB provet Där jag svarade på 65 frågor på nästan 40 min (provtid 50 min).
 
Fy fan va skitnödig jag har varit inför detta. Var helt inställd på att kugga och få göra om minst ett av proven men drog en fantastisk skön suck när sista provet var genomfört och det stod klart att jag klarat båda galant. 
YKB provet är känt för att många kuggar första skrivningen och jag förstår det för provet var sjukt jävla svårt! Alla säger likadant tycker jag. Hur som helst så skrev jag under utsatt provtid med resultatet 54 av 60. Fem frågor är som bekant sk "testfrågor" från Trafikverket som inte räknas in i resultatet. Gräns för godkänd på YKB ligger på 48 av 60. Innan jag avslutade provet så var jag faktiskt helt övertygad om att det gick åt helvete, blev totalt chockad över att jag ändå fick så bra resultat.
 
Nä fasen nu vill jag inte se en teoribok från transportstyrelsen på bra jävla länge! Ska bli så sjukt skönt att få lägga detta bakom mig. Nu är jag dessutom fri att lagligt hoppa på en hel drös med yrken inom transport med tung trafik. Den stekiga säljbranschen känns avlägsen och avverkad. Hej då hög lön och tjusiga förmåner, hej då backslicks och kostymer, hej då flådiga middagar och ytliga människor!
I'm so over you :-)
 
Allt började med att en cancersjuk Kim Andersson tittade in i tv kameran under en av sina sista intervjuer. Frågan löd, vad skulle du vilja ge för råd till de som tittar? Svaret blev, "Arbeta något du tycker är kul".
BOOM, där satt den.

Examen

Imorgon går jag sista dagen på min YKB kurs på 140 timmar.
 
Shit va tiden gick fort... 4 veckor susade förbi som en oljad blixt. När jag började så kändes det som att kursen skulle hålla på i en evighet. Nu i efterhand har det ändå varit rätt roligt, vilket förklarar varför tiden rusat iväg. När jag tänkte efter så kom jag på en ganska betydande orsak. En orsak som är den största anledningen till att jag valt att helt sadla om och byta bransch och yrke.
 
Vi är ca 16-17 stycken i klassen som går YKB. Under den här tiden har jag upptäckt hur jävligt mycket roligare jag haft med dessa människor än jag någonsin haft på min nuvarande arbetsplats. De här människorna har fötterna på jorden. Här handlar det inte om prestige, rikedom, karriär, uppmärksamhet och rampljus. Här är man den man är och det är okej att inte vara perfekt, man upptäcker att man har det bästa gemensamt, humorn!
Humor är något som blir lite av en bristvara i en atmosfär där människor kliver på varandra för att nå toppen och den största kakan av chefens löneförhöjningar.
 
Näe gott folk, jag är så glad att jag har tagit det här klivet. Det känns så jävla rätt. Lustigt nog så har dock en konkurrent till mitt nuvarande jobb hört av sig och vill anställa mig när de vet att jag är påväg bort från min nuvarande arbetsplats. Säkerligen en fin lön och förmåner... Känner mig smickrad av deras uppmärksamhet, men känner samtidigt att jag tror att det är fel väg för mig. Ibland måste man följa den känsla som får själen att må bäst... min själ vill köra tung yrkestrafik, långt ifrån de fina korridorerna.
 
Over and out,