Nu kan det få rulla på liksom...

Måndag imorrn, HELT okej. För ovanlighetens skull så har jag ingen större måndags ångest. Just nu är det bara bra om tiden rullar på... måndag innebär att snart är ytterligare en vecka avklarad!
 
Snön får gärna smälta... våren får gärna komma... veckorna får gärna rulla på!
*längtar till sommarn*

Dreams do come true!

Ända sen jag upptäckte mitt intresse för gamla bilar så fullkomligt avgudade jag taksänkta stora runda bilar från årtalen 1949-1951. En favorit var bland annat Mercury -49.
 
Prisklassen på dessa bilar har aldrig legat i min liga så jag har haft diverse sk. "dussin bilar" som legat i en acceptabel prisklass för min plånbok. I mars-april förra året fick jag veta att min importör skulle sälja sin egen bil, en Pontiac Streamliner 1951 pga flytt till Canada. Han hade precis taksänkt bilen så det var mycket kvar att göra... Jag i min tur sålda min Impala -58 illa kvickt för att vara startklar den dagen bilen var färdig. Priset var helt okej eftersom jag hunnit göra en del bra bil affärer under årens lopp samt att import oftast innebär ett bra pris!
 
Tyvärr så drog renoveringen ut på tiden... detta pga att folket som ska fixa det ena och det andra har en massa andra projekt samtidigt så jag insåg snabbt att den inte skulle bli klar till sommaren... jag hoppades in i det sista, men näe... Efter månader av väntan så blev bilen klar i mitten på Januari och jag åkte över till Gdansk för att inspektera resultatet inför affären.
 
Bilen uppfyllde mina förväntningar och sen gick allt i en rasande fart! I onsdags rullade hon av färjan i Nynäshamn. Det är fortfarande en del kvar att göra, men det är mindre skönhetsdetaljer som någon liten list eller justering här och där. Taket är kanonfint format och lacken blänker så de sticker i ögonen. Hela dagen i onsdags var som en julafton för en 5-åring! Obeskrivlig och nästan lite overklig lycka över att jag äntligen fått äga en taksänkt "limpa"... En dröm har helt klart gått i uppfyllelse!
 
Får jag lov att presentera, Julie 
 
 
 
 
 

Julie i Polski Polski!

Igår morse tog jag flyget över till Gdansk i Polen för att hälsa på min importör för att inspektera mitt senaste objekt som jag väntat på i över 10 månader nu! Renovering och makeover har dragit ut på tiden kan man säga... MEN... den som väntar på något gott, eller hur? ...och jävlar va gott det var!
Hon var fucking fabulous om ni fattar vad jag menar.
 
Här har ni en smygtitt på Julie:
 
 
Anledningen till hemlighetsmakeriet är att jag inte vill gå ut med något föränn affären är avslutad. Renoveringen har som sagt dragit ut på tiden och nu väntar lösning med bank och transport och lite annat innan jag vågar ropa hej för hela världen.
 
Men hon är vacker, otroligt vacker, -om man nu kan säga så om en bil. 
 
För övrigt så var det toppen kul att besöka Polen, men det är nog för att jag har fått nya vänner i min importör och hans fru. De bjöd på en fantastisk frukost, sen guidening av Gamla Stan och bjöd på fika. På kvällen var vi på Hard Rock Café i staden där jag tog notan, vi var 4 personer som åt och drack, det gick på ca 350:-
Billigt? ....-JA!
 
Nu är det bara en väntan på att Julie ska landa på svensk mark, sen ska ni få träffa henne :-)