Sanden rinner ur mina händer...

Tiderna förändras och jag förlorar makten att stoppa den.
 
Det sägs att riktiga vänner finns livet ut... sen sägs det att vänner kommer och går...
 
En dålig egenskap jag har är att jag inte vill släppa taget av sånt jag inte kan påverka. Jag ältar, sörjer, funderar, grubblar, vänder ut och in på mig själv utan att det hjälper mig ett dugg. Det är ytterst få människor som lyckats komma mig nära och idag finns de inte kvar... Tiden tog dom ifrån mig.
Folk skaffar barn, flyttar, byter jobb, hittar nya bekantskapskretsar, reser bort, omprioriterar helt enkelt... telefonen slutar ringa, inläggen på facebook tystnar, sms:en tynar bort...
 
Den jag såg upp till mest, värderade mest, kunde dö för, satte upp på en pidestal, hon som var den enda som förstod mig, som jag skulle döpa min dotter efter... hon finns inte kvar. Livet kom emellan... tiden... sjukdomen... flytten... avståndet... rösten tystnade mer och mer...
Vi som pratade om allt, gjorde allt tillsammans, vi hängde, vi ringde och sms'ade varje dag, vi var som Humle och Dumle... jag visste liksom att hon fanns där, hela tiden. Hon behövde inte ens säga något... hon var bara där...
 
Sen kom livet emellan... idag blir det en lunch ibland... eller en fika... kanske något telefonsamtal om det är något speciellt... men det går veckor och månader emellan... Trots att det har varit så i flera år nu så har jag fortfarande inte accepterat det. Jag kan fortfarande bli ledsen... höra en låt på radion och sabba sminket.
Jag skulle offra min vänstra hand för att vrida tillbaka tiden, tiden som förändrat allt.
 
Det är som att leva i en relation där man älskar någon som "bara vill vara kompis"... det går liksom inte... Maktlösheten och uppgivenheten att tvingas acceptera att man inte längre är behövd. Det kryper i skinnet och river i själen på en o samma gång... Någonstans visste jag att jag behövde henne mer än hon behövde mig...
Så har jag levt i flera år nu, vill fortfarande inte acceptera det...
 
Nya vänner kommer och går, men saknaden består.
 

Kungsängen... Kung säng... kunglig säng!

Efter att ha kört med Ikeas sängar hela mitt liv så slog jag på stort och köpte Kungsängen Nirvana i förra veckan.
 
 
"Nirvana är vår maffigaste kontinentalsäng - känn efter själv! Med dubbla lager zonindelade pocketresårmadrasser får du en säng med upp till åtta olika komfortmöjligheter. Detta ger dig en flexibel och slitstark säng för maximal sovkomfort. Bäddmadrass ingår. Garanti: 25 år på ram- och resårbrottnar."

Var först ute efter att köpa deras modell "Rom" för 9.995:- eller vad det var... men efter att ha studsat runt bland sängarna och haft en säljare intill som log vitt o brett så kände jag att Nirvana var ju snäppet skönare. Med tanke på att man spenderar X-antal timmar av sitt liv i sängen och den ska hålla i flera år så får man ju inte vara dumsnål tänkte jag... (herregud nu låter jag verkligen som en säljare sjäv... fast det är jag ju
Nu väntar jag bara på hemleverans!
 
När jag ändå var i farten så beställde jag en 180 säng (mot tidigare 160) det betyder att jag kan ligga både på längden och brädden :-) Min nuvarande sängram får hälsa hem och jag har redan kollat efter alternativ till sänggavel. Går man in på Blocket och söker på "New England" och "sänggavel" så får man upp lite snygga alternativ i min smak :-) Är lite sugen på att snickra ihop en egen New England gavel, men vintern står för dörren och jag har ingen plats att snickra på inomhus så det blir inte av... inte nu i alla fall.
 
Over and out,

Inredningsdetaljer i hemmet

För några veckor sen köpte jag 4 kuddöverdrag från Gripsholm via nätet, superfina :-) Ni hittar dem på:
 
http://www.softhoney.se/product.html/kuddfodral-usa-star-i-canvas-50x50?category_id=32
 
Priset var dock 129:-/st när jag köpte dem + en rabatt på -120:- vid köp av fyra, totalt 396:-
Nu kostar de tydligen 159:- /st
 
 
Sängen är bäddad och klar med påslakan och överkast från Gripsholm som jag köpte på Gekås i Ullared + kuddfodralen jag köpte enligt ovan :-)
 
 
 
Finfint enligt min smak!